Ordlista

Bryggtermer – förklarade.

Du behöver inte kunna bryggspråket för att handla hos oss. Här förklarar vi orden och siffrorna du möter i recept, i katalogen och i våra kalkylatorer – på vanlig svenska.

Mått och siffror

Värdena du ser i recept, receptbyggaren och på produkterna.

OG: Original Gravity mäter vörtens densitet före jäsning, t.ex. 1.050. Ju mer socker malten gett ifrån sig, desto högre värde – och desto mer alkohol kan jästen bilda. Du mäter OG med en hydrometer eller refraktometer när vörten är nedkyld och i jäskärlet.
FG: Final Gravity mäts när jäsningen stannat, ofta runt 1.010. Är värdet stabilt två dagar i rad är ölet färdigjäst. Skillnaden mellan OG och FG används för att räkna ut alkoholhalten.
ABV: ABV (Alcohol By Volume) är alkoholhalten i procent. En vanlig tumregel är (OG − FG) × 131,25. En pale ale landar oftast på 4,5–6 %, en stout kan gå högre.
IBU: IBU (International Bitterness Units) beskriver hur mycket beska ämnen från humlen som finns i ölet. En lager ligger runt 15–25 IBU, en pale ale 30–45 och en IPA ofta 50–70. Beskan beror på humlens alfasyra, mängden och hur länge den kokas.
EBC: EBC (European Brewery Convention) anger färgen på malt och färdigt öl. Pilsnermalt ligger runt 3–5 EBC, karamellmalt 50–150 och rostad malt över 1000. Några gram mörk malt kan färga hela satsen, så håll koll på mängden.
Batchstorlek: Batchstorleken är volymen färdig öl, oftast 10–25 liter för hembryggning. Skalar du om ett recept till en annan batchstorlek räknas alla ingredienser om proportionellt – det gör vi automatiskt vid receptimport.
Bryggeffektivitet: Effektiviteten anges i procent, ofta 65–75 % för hembryggning. Låg effektivitet ger lägre OG än receptet lovar. Finare kross, bra omrörning och rätt mäsktemperatur höjer utbytet.

Råvaror

Malt, humle, jäst och vatten – vad de gör i ölet.

Alfasyra: Alfasyra anges i procent på varje humleparti och styr hur mycket beska humlen ger när den kokas. 4 % är milt, 12 % är kraftigt. Byter du humlesort behöver du ofta justera mängden så att IBU blir densamma.
Krossad malt: Malten måste krossas för att vattnet ska komma åt stärkelsen i kärnan. Skalet ska helst vara helt eftersom det fungerar som filter under lakningen. Har du ingen egen kvarn krossar vi malten åt dig mot ett litet tillägg per kilo – krossad malt bör dock användas inom några veckor, medan hel malt håller i månader.
Basmalt och specialmalt: Basmalt (pilsner, pale ale, wienermalt) står för det mesta av sockret och därmed alkoholen – oftast 80–100 % av receptet. Specialmalt som karamell-, choklad- eller rostad malt används i små mängder för färg, sötma och rostade toner.
Torrjäst och flytande jäst: Torrjäst levereras torkad i påse, håller länge i kylen och strös oftast direkt i vörten. Flytande jäst finns i fler stilspecifika stammar men är känsligare för transport och värme. Saknar vi den flytande jästen i ditt recept föreslår vi alltid en torrjäst som ligger nära i karaktär.
Vattenprofil: Kalcium, sulfat och klorid i vattnet styr hur ölet upplevs: mer sulfat ger torrare och skarpare beska, mer klorid ger rundare maltkänsla. Med vattenkalkylatorn utgår du från din kommuns vatten och får förslag på salttillsatser.

Bryggprocessen

Momenten på bryggdagen och tiden därefter.

Mäskning: Vid mäskning blandas krossad malt med vatten omkring 63–68 °C i ungefär en timme. Maltens enzymer omvandlar då stärkelse till jäsbart socker. Lägre temperatur ger torrare öl, högre ger fylligare.
Lakning: Efter mäskningen sköljs maltbädden med vatten runt 75 °C så att kvarvarande socker följer med ner i grytan. Laka inte med för varmt vatten eller för länge – då följer besk garvsyra med.
Vört: Vört är den sockerlag som blir kvar efter mäskning och lakning. Den kokas med humle och blir öl först när jästen tillsatts.
Whirlpool: Efter koket rörs vörten runt så att humlerester och protein samlas i mitten av grytan. Tillsätter du humle vid 75–80 °C under whirlpoolen får du kraftig arom med bara några enstaka IBU extra.
Kallkrasch: Genom att sänka temperaturen till 0–4 °C i två till tre dygn efter jäsningen faller jäst, humlerester och protein till botten. Resultatet är ett klarare öl och mindre bottensats i flaskan.
Kolsyresättning: Vid buteljering blandas en avvägd mängd socker i ölet. Jästen äter upp det och bildar koldioxid som stannar i flaskan. Mängden styr hur spritsigt ölet blir – för mycket socker kan spränga flaskan, så använd gärna kolsyrekalkylatorn.

Vill du lära dig mer?

Nybörjarguiden går igenom hela bryggdagen steg för steg, och i katalogen ser du färgtal och alfasyra direkt på varje produkt.

Nybörjarguide Till katalogen